Daglig undervisning från Torán av Ketriel Blad

Efter 22 år kunde Josef träffa sin närmaste bror igen, han som var son till hans mamma. Det var en stund av mycket inre spänningar för Josef. Å ena sidan ville han kram om honom och få tillbaka den gemenskap som de hade haft när de var små, men å andra sidan var han tvungen att hålla sig och framstå som hård för att kunna uppfylla den Eviges vilja. Trycket blev för stort och Josef var tvungen att gå ut. Den hebreiska texten säger inte att han letade efter en plats där han kunde gråta (SFB), utan bara att han sökte gråta – vajevakesh livkot, ויבקש לבכות.

Gråten skapades av den Evige för att människan skall få hjälp att kunna bearbeta sina känslor. Den som inte gråter eller inte kan gråta har en allvarlig känslomässig skada och behöver inre helande. Självbehärskningen begränsar inte känslorna utan bara behärskar dem och låter sig inte ledas av dem för mycket. Både mannen och kvinnan behöver gråta. Idén om att mannen inte får eller bör gråta för att kunna vara tuff är väldigt skadlig för utvecklingen av en godkänd karaktär inför den Evige. Gråt är bra och lindrar mycket smärta.

Josef behövde gråta för att stabilisera de starka känslor som han fick när han mötte sina bröder, och speciellt Binjamin, och därför sökte han gråten för att kunna lätta på trycket. Och efter att ha släppt ut övertrycket kunde han hålla sig och komma tillbaka till sina bröder och äta med dem.

Den hebreiska texten använder ett sällsynt ord för att uttrycka det som Josef kände för sin broder. Det som översatts som ”rörd av kärlek” är de två orden nichmerù rachamav נכמרו רחמיו  – som betyder: ”hans barmhärtigheter brann”. Roten till ordet nichmerù  – נכמרו  – är kamar – כמר , begära, brinna – som bara förekommer fyra gånger i Skrifterna. I Klagovisorna 5:10 talas det om huden som är glödande som en ugn. I 1 Kungaboken 3:26 talas det om en moder vars barmhärtighet brann för sin son. I Hosea 11:8 säger den Evige att all hans tröst vaknar för Efrajim.

Den Evige har skapat känslorna för att människan skall kunna känna som han känner. De starkaste känslorna har att göra med familjen. En make känner starkt för sin maka och tvärt om. Föräldrar känner starkt för sina barn och tvärt om. Syskonen känner starkt för varandra.

Ordet som används i denna text uppenbarar att Josef hade barmhärtighetskänslor gentemot sin biologiske bror på samma sätt som en mor känner barmhärtighet för sin son och som den Evige känner för Efrajim.

Livets hårda behandling hade inte skadat broderskärleken i Josef. Hans hjärta hade inte förhärdats när han blev illa behandlad. Han lyckades hålla sitt hjärta mjukt och känsligt för de känslor som kom från det goda. Så kunde han känna för sin bror något av det som den Evige känner för sina kära.

Käre lärjunge till Jeshua, vår Mästare är en man med starka känslor. När han såg folkskarorna som var andligt och fysiskt utlämnade kände han så mycket medlidande med dem att han var villig att offra sin mat, sin sömn, sin tid och till och med sitt liv för att fylla deras behov. Den mannen är vårt stora exempel.

Må den Evige hjälpa oss att älska våra biologiska och förbundssyskon med brinnande medkänsla.

Ketriel