Parasha3-enighetenDaglig mannaStöd MFSAudio

Daglig undervisning från Torán av Ketriel Blad


VaJikrá 24-6

Och (han)kallade

3 Mosebok 4:27 ­ 5:10

Och när prästen bringar försoning för honom, får han förlåtelseŠ Och när prästen bringar försoning för den synd han har begått, får han förlåtelseŠ När prästen bringar försoning för honom för den synd han har begått, får han förlåtelse. 

3 Mos 4:31b, 35b; 5:10b SFB

Kan synden få förlåtelse?

Synd är att bryta mot ett bud. Om den Evige ger en befallning om att inte göra något och människan ändå gör det då begår hon en synd som drar till sig den Högstes vrede, vilket i sin tur leder till allvarliga konsekvenser. Men samtidigt ger den Evige, i sin stora barmhärtighet, den omvände syndaren möjlighet att söka förlikning med Honom så att hans synds negativa konsekvenser inte drabbar honom.

I den jordiska helgedomens gudstjänst instiftade den Evige ett system som ger sitt folk försoning och förlåtelse för sina synder, för att han skulle kunna fortsätta att bo hos dem trots deras felsteg och uppror. Synden måste behandlas på ett eller annat sätt. Om syndaren inte omvänder sig från sin synd måste han erfara dess konsekvenser. Men om han omvänder sig, vänder sig den Evige bort från sin vrede och förlåter syndaren.

Men eftersom synden måste tas itu med uppstod offersystemet som ett medel att sona synden. Synden måste betalas och för att människan skulle slippa betala för sin synd med sitt liv kunde hon offra ett djur i stället. Ett oskyldigt djur måste dö för att tillfredsställa den himmelska rättfärdigheten och på så sätt kunde syndaren bli förlåten.

Det lär oss att synden i sig inte kan få förlåtelse, det är syndaren, människan, som blir förlåten, inte synden. Synd är något fruktansvärt som för med sig dödliga konsekvenser för människor och djur. Synden kan aldrig någonsin få förlåtelse, bara människan. När människan får förlåtelse går synden över till djuret och djuret dör i människans ställe. På så sätt ser vi att synden inte kan få förlåtelse, bara människan, som det står skrivet: "får han förlåtelse."

Offren i det jordiska tabernaklet och templet tjänade till att den Eviges närvaro kunde finnas mitt ibland folket. Utan dessa offer skulle inte den Evige kunna bo bland sitt folk på jorden.

Nu är det så att inga djur kan offras i det himmelska templet för folkets skuld. Där måste det till ett större offer för att människan skulle kunna komma in i de himmelska sfärerna och närma sig den Evige i anden. Det offret frambars en gång för alla när den Rättfärdige gav sig själv som ett offer för Israels och världens synder. Hans blod blev fört ända in i det mest avskilda rummet i det himmelska tabernaklet och på så sätt finns det både evig förlåtelse för alla dem som omvänder sig från sina synder och tillträde till nådens tron i himlen.

Jeshuas försonande död är den säkra eviga grunden för att den omvände syndaren skall kunna närma sig den Evige.

I dagens text står det skrivet tre gånger att den omvända syndaren blir förlåten. Den Evige är inte bara en Förlåtare, han njuter också av barmhärtighet, som det står skrivet i Mika 7:18-19: "Vem är en Gud som du, som förlåter missgärning och inte tillräknar överträdelse för kvarlevan av sin arvedel. Han håller inte fast vid sin vrede för evigt, ty han har behag till nåd. Han skall åter förbarma sig över oss och trampa på våra missgärningar. Du skall kasta alla deras synder i havets djup." (SFB)

Välsignad vare den Evige för hans förlåtelse i Messias Jeshua, det fullkomliga och eviga offret!

Ketriel


Flash Player Needed

Ladda ner