Pinchas 41-2

Ormmun

4 Mosebok 26:5-51

Asers barn, efter deras släkter, var: Av Jimna jimnaiternas släkt, av Jisvi jisviternas släkt, av Beria beriaiternas släkt.

4 Mos 26:44 SFB

Vad är hemligheten till det judiska folkets överlevnad?

I denna veckas parashá – פרשה, avsnitt – förekommer ordet mishpachà – משפחה, familj, släkt, klan – mer än 80 gånger. Israel är ett familjefolk. Familjen är grunden för dess överlevnad. Alla kulturer och folk som har släppt in korruption i familjen har försvunnit ur historien. Familjens bevarande och trohet i äktenskapsförbundet är en av de mest grundläggande sakerna i det avskilda folket. När familjen bryts ner försvinner folket.

Den hebreiska texten inför en repetition av varje släkts huvudnamn, först kommer namnet och sedan läggs bokstäverna he –ה  – i början och jod – י  – i slutet av varje namn. He är bestämd artikel och jod i slutet bildar ett adjektiv av namnet. De två bokstäverna jod och he är de två första bokstäverna i den Eviges Namn. Ibland förekommer dessa två bokstäver för sig själva som en förkortning av det avskilda Namnet. Vi har ett exempel i ordet hallelujà, som är sammansatt av de två orden hallelú – som betyder prisa (imperativ pluralis), och ja eller jah – som är de två första bokstäverna i Namnet.

När den Evige nu sätter sitt Namn runt varje släkt i Israel, visade han på så sätt att var och en av dem tillhörde honom. Men inte bara det, hans Namn är satt framför och bakom varje släkts namn för att på så sätt låta oss förstå att han bevarade varje familj och släkt inom eller i sitt Namn. Han var framför och bakom dem och satte sitt eget sigill över var och en av dem.

Detta visar också, som en Midrash säger, att egyptierna inte hade våldtagit kvinnorna när de var slavar utan att varje familj hade behållit sin renhet så att de kunde räknas som söner till sina fäder i det avskilda folket.

Bokstaven jod representerar det maskulina och he det feminina. Båda bokstäverna visar föreningen mellan pappan och mamman så att varje familj kunde bildas. Det faktum att he – det feminina – kommer i början av namnen på släkterna kan, som Talmud lär, tolkas som att mödrarna blev satta först för att lyfta fram deras meriter för att de varit trogna och hållit fast vid samlivets renhet när de var i Egypten.

I Psalm 122:4b står det skrivet: ”HERRENS stammar” där enbart de två första bokstäverna i det avskilda Namnet förekommer, ”Jahs (יה) stammar”. Israels stammar blev vigda åt den Evige i sina familjesläkter och därför blev hans Namn satt som ett smycke runt varje familjs namn.

Namnet Jimnà –ימנה  – som förekommer i denna vers har redan den Eviges två bokstäver i början och slutet sedan födelsen. Därför lägger Toràn inte till båda bokstäverna i släktnamnet, utan bara he i början –הימנה  – för att hedra deras moders trohet.

Den Evige slår sitt läger omkring den människa och familj som har överlåtit sig åt honom, som det står skrivet i Psalm 34:8 ”HERRENS ängel slår sitt läger omkring dem som fruktar honom, och han befriar dem.” (SFB) I Psalm 139:5 står det skrivet: ”Du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand.” (SFB) I Johannes 17:12 står det skrivet: ”Medan jag var hos dem, bevarade jag i ditt namn dem som du har gett mig. Jag vakade över dem, och ingen av dem gick förlorad, ingen utom fördärvets man, för att Skriften skulle uppfyllas.” (SFB)

Välsignad vare den Evige som har satt sitt Namn runt vår familj!

Ketriel