5 Mos 22:6-7 SFB

Den Evige lovar ett framgångsrikt och långt liv åt alla dem som inte tar både modern och ungarna eller äggen från ett fågelbo. Det är ett väldigt stort löfte, liknande det löfte som finns knutet till budet om att hedra fader och moder (5 Mos 5:16). Med andra ord, för den som hedrar sina föräldrar går det väl och han får ett långt liv och den som inte tar en fågelmoder tillsammans med hennes ungar från ett fågelbo går det bra för och han får ett långt liv.

Är inte budet om att hedra föräldrarna mycket viktigare än att släppa en fågel fri när man tar hennes ungar eller ägg vid behov? Varför ger då den Evige samma löfte till den som uppfyller det ena likaväl som det andra?

Det lär oss att det inte är säkert att belöningen för att uppfylla ett bud som vi anser stort är större än belöningen för att uppfylla ett bud som vi anser litet. Om det är fråga om den Eviges bud är de viktiga oberoende om de är “betydelsefulla" eller “obetydliga". Därför skall man inte förakta något av buden.

En annan sak som vi lär oss av detta är att grymhet mot djur hindrar den Eviges välsignelse och till och med förkortar livet. Djurens skapelse är underbar och det kärleksförhållande som finns mellan fågelparen när de överlåter sig till varandra och anstränger sig för att skapa ett bo för sina ungar och den överlåtelse som de skapade varelserna har till sina ungar talar om den Eviges kärlek. Bara det faktum att se hur en fågelmamma uppoffrar sig för sina ungar är värt vår respekt. Den som är okänslig och inte har några begränsningar när det gäller att exploatera djurvärlden vid behov har en grym karaktär. Trots att den Evige tillåter människan att dra nytta av ungarna eller äggen låter han henne inte gå längre av respekt för modern. Modern måste släppas iväg för att kunna få fler ungar.

Detta förfaringssätt är ett tecken på respekt både för fåglarna själva och för den Evige likaväl som för skapelsens naturliga ekosystem. När man grymt tar kol på både moder och ungar skapas ekologisk obalans som inte bara påverkar jorden utan också människans liv.

Å ena sidan kommer alltså den som respekterar detta bud att få en mildare och mindre grym karaktär, vilket ger honom välsignelse och långt liv, och å andra sidan lär han sig att vårda naturen för att undvika obalans i ekosystemet vilket i längden skulle medföra en negativ påverkan på människans livsvillkor. Människan skapades för att samverka i naturen på ett ansvarsfullt sätt och inte exploatera den på ett oansvarigt sätt. När man sätter en gräns för exploatering så att växt- och djurlivet kan fortsätta att föröka sig på ett naturligt sätt, kommer människan att bli framgångsrik och leva längre.

Trots att detta bud verkar vara obetydligt innehåller det en väldigt viktig princip så att människan lär sig att vara ansvarig och omsorgsfull i sitt sätt att ta hand om allt skapat, huvudsakligen de levande djuren och växterna men också med material som inte har liv.

Ringakta inget av buden. Alla är till för människans bästa. Lär dig ordentligt och undervisa dina barn att vara ansvarsfulla med naturen i smådetaljer så kommer vi att få en bättre värld även i stort. Sätt en gräns när det gäller att dra nytta av de naturliga resurserna så att du inte skadar det ekosystem som den Evige har skapat. Respektera livet och känslorna hos djuren så blir du framgångsrik och får ett långt liv.

Välsignelser,

Ketriel