Parasha3-enighetenDaglig mannaStöd MFSAudio

Daglig undervisning från Torán av Ketriel Blad


Ki Tavó 50-4

När du kommer

5 Mosebok 27:1-10

Den dag ni kommer över Jordan, in i det land som HERREN, din Gud, ger dig, skall du resa stora stenar åt dig och bestryka dem med kalk. När du har gått över skall du på dem skriva alla ord i denna lag, för att du må komma in i det land som HERREN, din Gud, ger dig, ett land som flödar av mjölk och honung, så som HERREN, dina fäders Gud, har lovat dig. När ni har gått över Jordan, skall ni på berget Ebal resa dessa stenar som jag i dag ger er befallning om, och du skall bestryka dem med kalk… På stenarna skall du klart och tydligt skriva alla ord i denna lag.

5 Mos 27:2-4, 8 SFB

Varför skriva på kalk?

Två gånger befaller den Evige Israels söner att resa stenar i det utlovade landet och bestryka dem med kalk och skriva på dem på ett klart och tydligt sätt alla Toráns ord.

Jag skall inte gå in på de olika kommentarerna som talar om hur och var dessa stenar restes. Jag vill bara stanna vid det hebreiska ord som översatts som kalk – sid, שיד. Kalk, eller gips, användes för att betäcka stenarna för att kunna skriva på dem snabbt och enkelt. Att skriva på gips är mycket lättare och snabbare än på sten. Men man frågar sig varför de skulle skriva på ett material som inte hade så stor motståndskraft som sten vilket skulle innebära att Toráns ord skulle suddas ut med tiden. Varför ville inte den Evige att de skulle skriva direkt på stenarna?

Ett svar kan vara att de inte hade tid att skriva eller rista på sten. Men jag tror inte att det är ett tillräckligt övertygande argument. Hur skulle de inte ha tid med en så viktig sak? Det är uppenbart att den Evige inte ville att de skulle skriva på sten utan att folket skulle lära sig att kopiera texten troget från skrivare till skrivare och på ett muntligt sätt hålla tolkningstraditionen.

Det är intressant att lägga märke till att den muntliga traditionen lär att de inte bara skrev på hebreiska utan också på de 70 språk som alla de ursprungliga folken talade. Det lär oss att judendomens huvudström är intresserad av att Torán skall gå ut till alla folk, och därför är det inte bra att förbjuda Noachs ättlingar att studera Torán. Det man bör göra är att lära dem betydelsen av de bud som gäller för dem och för Israels söner så att de lär sig att frukta den Evige och förstå det utvalda folkets roll och värdera deras tjänst inför den Evige.

Om Torán blev översatt och skriven på de stora stenblocken på de 70 språken, då hade de sju folken som bodde i landet möjlighet att få reda på varför de blev utdrivna. Dessutom kunde alla de andra länderna sända skrivare till dessa stenar för att kopiera Torán så att de kunde veta vad den Evige hade gjort och sagt och så studera de bud som gäller för Israels söner och för hela mänskligheten.

En annan viktig anledning till varför jag tror att de var tvungna att skriva Torán på stenar är att det intagna landet måste bli underställt Toráns ord. Torán skrevs för att uppfyllas i Löfteslandet och när man skrev den på landets naturliga material blev det en proklamation i himlen och på jorden om att det nu är den Eviges Torá som bestämmer i detta land.

Dessutom skulle regnet och vinden så småningom ta Toráns ord och blanda upp dem med vattnet så att de blev uppsugna av marken och spridda av vinden till världens fyra hörn. På så sätt tjänade kalken som ett ämne till att sprida Toráns ord i hela världen.

Ordet sid – שיד, kalk – består av samma bokstäver som shaddaj –שדי  – som är ett av den Eviges namn och betyder Alltillräcklig eller Allsmäktig. Kalken tjänade på så sätt till att proklamera den Eviges Tillräcklighet och Makt över Israels Land och hela världen genom Toráns ord som styr hela världen.

Välsignad vare den Evige för hans Torá som gavs till hela världen!

Ketriel


Flash Player Needed

Ladda ner