Jitró

2 Mosebok 18:1-12

Han hade också med sig hennes två söner. En av dem hade fått namnet Gersom, ty Mose sade: "Jag är främling i ett främmande land." Den andre fick namnet Elieser, ty Mose sade: "Min faders Gud kom till min hjälp och räddade mig från faraos svärd."

2 Mos 18:3-4 SFB

Är alla barn unika?

Bara en av de 30 bibelöversättningar som jag gått igenom har översatt dessa versar enligt den hebreiska texten. I Toráns text står det skrivet att den enes namn var Gershon och den enes namn var Eliezer. Torán säger inte den ene och den andre eller den förste och den andre, utan den ene och den ene, på hebreiska ha-echad – האחד. Vore det inte mer logiskt att säga den ene och den andre?

När Torán går utanför det vanliga gör den det med ett mycket speciellt syfte, att lära oss viktiga saker. Vad kan vi då lära oss av detta?

Jag tror att den Evige vill lära oss en viktig läxa om förhållandet som Moshè hade med sina söner. När den förste föddes hade han bara ett barn, och all kärlek och uppmärksamhet från föräldrarna riktades mot denne ende son. När den andre sedan föddes vore det ju logiskt att kärleken och uppmärksamheten hos föräldrarna blev uppdelade mellan de båda. Men när HaShem nämner Eliezer som den ene, trots att han var den andre, lär det oss att han blev behandlad som om han vore den ende. Båda barnen blev behandlade som om de vore de enda.

Det lär oss å ena sidan att föräldrar inte kan föredra något av sina barn när det gäller kärlek och uppmärksamhet. Alla måste bli behandlade som om de vore de enda och man får inte visa favoritskap eller göra jämförelser mellan dem. Det är inte sunt att jämföra barnen med varandra. Var och en måste behandlas olika, enligt vars och ens personliga drag och unikhet.

Å andra sidan lär det oss att för den Evige är varje barn som föds i denna värld unik. På samma sätt som föräldrarnas kärlek till det första barnet inte blir mindre när det andra barnet föds, blir inte den Eviges kärlek mindre när det föds fler barn i världen. Han älskar var och en som om den vore den ende.

Det lär oss också att om det bara hade funnits en enda människa i världen som hade syndat, då hade den Evige lagt på Jeshua hennes synd för att dö för henne. På detta sätt kan vi förstå Paulus budskap när han säger om Jeshua att han: ”har älskat mig och utgivit sig för mig.” (Gal 2:20b SFB). Den Eviges kärlek genom Jeshua är mycket personlig.

Du är unik. HaShem ser dig inte som en del av en massa människor. Han ser dig som om du vore hans ende son/dotter. Du är mycket viktig för honom. Se inte ner på dig själv, du är unik.