Parasha3-enighetenDaglig mannaStöd MFSAudio

Daglig undervisning från Torán av Ketriel Blad


Ki Tavó 50-1

När du kommer

5 Mosebok 26:1-11

Då ropade vi till HERREN, våra fäders Gud, och HERREN hörde vår röst och såg vårt lidande, vår nöd och vårt betryck.

5 Mos 26:7 SFB

Varför måste man ropa till den Evige?

Den Evige lyssnar på dens bön som söker honom ärligt. Men det finns situationer som människan kan gå igenom som kräver mer än en enda bön och en speciell typ av bön som går utanför det vanliga. Det finns tillfällen då man behöver ropa till himlen för att få bönesvar, och speciellt om man befinner sig under betryck som orsakas av andliga makter i luften, eller kanske till och med inom sig själv.

Israels söner och döttrar hade varit betryckta under fyra hundra år inte bara av politiska utan även andliga krafter. Befrielse från detta betryck var ingen lätt sak. Stora andliga strider krävdes för att förlossning skulle kunna frambringas i denna situation som mänskligt sett var omöjlig.

Det är möjligt att det utvalda folkets första böner om befrielse inte var speciellt intensiva, på grund av att den situation de befann sig i inte var så dålig och att de därför kunde härda ut. Men ju mer slaveriets förtryck ökade desto mer förändrades intensiteten och djupet i folkets böner. Ropet till Himlen blev starkare och starkare och det kom en tid då det hördes i himlarna på ett avgörande sätt. Det finns tillfällen i bönen då människans rop lyckas komma över vissa gränser och bryta igenom vissa andliga barriärer, och vid de tillfällena påverkar hennes bön himlarna på ett mycket mäktigare sätt.

Skrifterna lär oss att rop är nödvändigt för att få svar på vissa böner. Det hebreiska ord som i denna text används som ropa – tsaak,צעק   har att göra med ett starkt rop, många gånger orsakat av en djup ångest, då man känner att man står inför ett allvarligt och olycksbådande hot. När man befinner sig i livsfara skriker man högt. Den typen av rop talas det om här och när den typen av rop åtföljs av tro blir det hört i himlarna.

”Men de ropade till HERREN i sin nöd och han räddade dem ur deras trångmål.” (Ps 107:6 SFB)

”Han sade till dem: "Om någon av er har en vän och går till honom mitt i natten och säger: Käre vän, låna mig tre bröd. En vän som är på resa har kommit till mig, och jag har ingenting att sätta fram åt honom, - vem av er skulle då inifrån huset få till svar: Låt mig vara i fred. Dörren är redan stängd, och mina barn och jag har gått och lagt oss. Jag kan inte stiga upp och ge dig något. Jag säger er: Även om han inte stiger upp och ger honom något för att det är hans vän, så kommer han att stiga upp och ge honom allt vad han behöver för att inte själv bli utskämd. Jag säger er: Be och ni skall få, sök och ni skall finna, bulta och dörren skall öppnas för er. Ty var och en som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar skall dörren öppnas.” (Luk 11:5-10 SFB)

”Han berättade för dem en liknelse för att visa att de alltid borde be utan att tröttna. "I en stad fanns en domare som varken fruktade Gud eller hade respekt för människor. I samma stad fanns en änka, som gång på gång kom till honom och sade: Ge mig rätt inför min motpart. Till en tid ville han inte, men sedan sade han till sig själv: Även om jag inte fruktar Gud eller har respekt för någon människa, skall jag ändå ge den här änkan rätt, därför att hon är så besvärlig. Annars kommer hon till sist att pina livet ur mig med sina ständiga besök." Och Herren sade: "Hör vad den orättfärdige domaren säger. Skulle då inte Gud skaffa rätt åt sina utvalda, som ropar till honom dag och natt, då han ju lyssnar tåligt till dem? Jag säger er: Han kommer snart att skaffa dem rätt. Men skall väl Människosonen, när han kommer, finna en sådan tro på jorden?"” (Luk 18:1-8 SFB reviderad)

”Mycket förmår en rättfärdig mans bön, när den bedes med kraft. Elias var en människa, med samma natur som vi. Han bad en bön att det icke skulle regna, och det regnade icke på jorden under tre år och sex månader; åter bad han, och då gav himmelen regn, och jorden bar sin frukt.” (Jak 5:16b-18 1917)

Om du befinner dig i en gränssituation, tveka inte utan ropa för full hals till Himlen. Gå ut på marken eller in i skogen eller göm ditt ansikte i kudden eller stäng dig inne i ditt rum och ropa till Himlen med hela din röst och hela din kraft. Ropa i tro och hopp om att den som hörde Israels söner och döttrar i Egypten också kommer att höra dig. Den som befriade dem från förtrycket när de ropade, kommer också att befria dig när du ropar.

Ropa till Himlen så kommer du att bli hörd.

Shavua tov,

Ketriel


Flash Player Needed

Ladda ner