Daglig undervisning från Torán av Ketriel Blad

Var Esavs kyss äkta?

I den hebreiska texten finns det i denna vers ett sällsynt fenomen. Över varje bokstav i det hebreiska ord som översatts som ”och kysste honom” – vajishkahu, וישקהו – finns det en liten punkt. Den välkände medeltida kommentatorn Rashi förklarar att när den här typen av punkter förekommer över ett ord ger det en antydan om att det ordet bör tolkas på ett speciellt sätt. Om det finns fler bokstäver än punkter, så får ordet sin ordagranna betydelse. Men om det finns fler punkter än bokstäver räknas bokstäverna som är under varje punkt som ett separat ord utöver det som redan finns. I detta fall överensstämmer antalet punkter med antalet bokstäver. Därför finns det olika åsikter bland rabbinerna om hur det skall tolkas. Somliga säger att ordet bör förstås som om det inte fanns, m.a.o. att Esavs kyss bara var på låtsas. Andra hävdar att man bör förstå det tvärt om. Trots att Esav hatade Jaakov, fick han medlidande med honom vid detta tillfälle och kysste honom med hela sitt hjärta.

Personligen tror jag att vi bör tolka texten enligt den senare uppfattningen. Inom Esav fanns både gott och ont, som i alla människor. När de två möttes på detta sätt förstärkte den Evige de positiva känslor som Esav hade gentemot sin bror och så skedde undret att de fick ett sådant fantastiskt möte. Detta är resultatet av den kamp som vår fader Jaakov hade natten innan. Efter att ha ödmjukat sig och erkänt sin brist, blev han upphöjd och välsignad. Den Evige tog över situationen och skapade detta himmelska möte mellan bröderna. Jaakov erkänner att han inte bara hade sett den Allsmäktiges ansikte i den ängel som stred mot honom, utan också i ansiktet hos sin bror som tog emot honom på detta underbara sätt.

Vad stor den Evige är! Han kan förvandla död till liv. Den säkra döden för Jaakov och hans familj blev förvandlad till liv och frid. Den som ödmjukar sig inför den Evige blir upphöjd och kommer att se radikala förändringar i sin omgivning.

Jaakovs erfarenhet talar också symboliskt om Människosonens död och uppståndelse. Han ödmjukade sig så djupt det går och blev förkrossad och dödad på ett romerskt avrättningsträ. Och just därför att han ödmjukade sig och lydde på ett sådant sätt, uppväckte den Evige honom och upphöjde honom till den högsta positionen och gav honom ett namn som är över alla namn så att han nu kan verka som regent över hela skapelsen i den Eviges Namn.

Må den Evige hjälpa oss att kunna ödmjuka oss under hans mäktiga hand och få uppleva de radikala förändringar som vi behöver för att kunna leva i seger,

Ketriel